Vilar vid Vättern
blicken söker horisont
gäst hos Ellen Key
Tisdag 13 september steg jag in i rummet som skulle vara mitt hem i nästan två veckor. På bilden ovan kan du ser var jag bodde: hörnrummet med utsikt över Vätterns vida vatten. Bakom mig ruvar det sagoomspunna Omberg. En kort promenad härifrån ligger Alvastra klosterruin och slätten breder ut sig. En inspirerande och samtidigt lugnande miljö.
Dagar på Strand
Så vad gör en stipendiat på Stand? Det är väldigt olika, men det som förenar oss fyra är intresset för författaren, pedagogen, filosofen, samhällskritikern och människan Ellen Key (1849-1926). Ellen bestämde redan under sin livstid att Strand skulle ta emot kvinnor som gäster, så vi är en del i en lång tradition. Ellen ville att kvinnorna skulle få möjlighet att sträcka ut ryggen, både kroppsligen och själsligen:
Rätar på ryggen
andligen och lekamligt
det gör vi på Strand
Mina dagar såg oftast ut så här: Vaknade tidigt, morrondopp, frukost i solen på trappan, kanske samtal med en av de andra stipendiaterna.
Vaknar i tyst hus
simmar ut i morgondis
frukost på trappan
Under förmiddagen skrev jag på min bok, Silversländan. Och i min prickiga haikubok. Tre haikudikter om dagen blev det. Korta sammanfattningar av intryck och känslor. Oftast satt jag i mitt fina rum, ibland vid något av Ellen Keys andra skrivbord. Det finns skrivbord i alla rum på Strand, men viktigast i ett rum är människor, blommor och böcker enligt Ellen. Så här formulerade jag detta i haikuform när jag var där.
Sensommarblomster
plockar och sätter i vas
tror Ellen Key lerViktigt i ett rum:
människor, blommor, böcker
därför trivs jag här
Efter lunchen i Ellens kök tog jag en promenad i bokskogen, upp på Ombergs hjässa eller en cykeltur. Funderade och fantiserade, spann vidare på de trådar jag skrivit om under morgonen. Eftermiddagsdopp, kanske en tupplur och en lässtund brukade jag hinna med före middagen. Helst satt jag då på Solbadet, den inbyggda balkongen, och såg solen sjunka ner i Vättern.
Bland det roligaste på Strand var att vandra runt på bara fötter i huset och undersöka böcker och tavlor i lugn och ro. Det kändes som om jag hade ett pågående samtal med Ellen under hela min vistelse.
Vandrar i ditt hus
närmar mig tyst, andäktigt
du finns kvar; det känns
Så fint du beskriver….kan riktigt känna stämningen i dina ord och haikus!
Tack! Det tog lite tid – längesen jag kom hem nu – men ville så gärna dela med mig, även om det är svårt att sätt ord på upplevelsen. Härligt att skriva, läsa mina haikus och kolla på bilder. Var tillbaka på Strand en stund!
Ja det går inte en dag utan jag tänker med tacksamhet på
de underbara dagar vi fick där! Så fint du beskriver det.
Jag tog med en hel del av Ellens tankar i mitt paper
om ledarskap och kunskap och lärande och försöker
sprida hennes tankar på jobbet och bland vänner !
Inte helt lätt att få andra att förstå!
Nästa helg ska jag och Peter dit och fika gå till Stocklyvle
och bestiga hjässan ! Kärt återseende !
Hur går det för dej med nya jobbet ?
Tack för hälsning! Men vad härligt att ni ska dit. Längtar och saknar …Hälsa Ellen och drottning Omma på Omberg!
Så fint och stämningsfullt skrivet Gunilla! Var där på guidad visning våren 2015 och känner så väl igen mig i miljöerna du beskriver.
Tack Aniki! Visst är det en underbar plats. Det känns fortfarande overkligt när jag tänker på att jag faktiskt bodde där i nästan två veckor. Kände mig så hemma. Hoppas allt är bra! Kram.
Hej Gunilla,
Jag har glädjen att se fram emot en vistelse hemma hos Ellen Keys Strand under september 2018.Tänk att få vistas i den miljön och dessutom få tid att skriva.
Härligt att läsa och se det du upplevt där och i övrigt.
Å, vad roligt. Grattis! Då har du en fantastisk tid att se fram emot. Jag var ju också där i september. Vättern var fortfarande varm (nåja!) så jag badade varje dag. Precis som Ellen!
Vad ska du ägna dig åt under dina vistelsetid? Skriv gärna e-post och berätta! info@concisio.se